Ulrika

Pappa och Martin är i Barcelona med fotbollslaget. Imorrn ska dom kolla på Barcelona-Almeria och lär väl bli runt 90 000 pers. Imorrn ska jag på Sirius sista match för i år mot Örgryte. Vi lär väl bli ca 2000 pers om vi har tur. Pappa är avundsjuk på mig. Han var skittjurig när han åkte igår och har inte ens sagt ett ord om matchen. Inte frågat om jag ska gå ens.

Grejen är ju den att Örgryte är hans svenska favoritlag och Allbäck som kommer imorrn är hans absoluta favoritspelare. Och då har dom lyckats pricka in just den här helgen. Allbäck och company kommer ju inte heller till Studan nästa år för dom är redan klara för allsvenskan.

Jag var själv i Barcelona för två (eller tre?) år sedan och såg Barcelona-Recreativo. Det är lite skillnad att gå på en sån match och en Siriusmatch. Men jag vet inte vad som är mest kul, jag menar det är ju såklart kul att se en Barcamatch några gånger och det är högre kvalitet på fotbollen och så, men det blir ju inte alls lika personligt. Det är inte som att jag hör Ronaldinho (nu spelar ju inte han där nu men han gjorde det när jag var där) säga åt bollpojken att han måste vara snabbare bland 90 000 pers. Det är knappt så att man ser bollpojken alls eller hör domarens visselpipa.

Det är inte heller så att ens kompis får 4 sidor långa mail från Ronaldinho på  facebook. Eller en  annan kompis säger att Messi känner hennes bror. Förstår ni vad jag menar?